Miljöbalken - flipp eller flopp?

Hemkommen från en sväng till Tåsjödalen och vilda skogen (tyvärr inga björnar) samt en strandpromenad på det som i vår tid för det mesta är sjöbotten och bidrar till välståndet läser jag ett ledarstick av Per Gudmundson i SvD om att barn kan vara miljöfaror enligt miljöbalken.

Ledarsticket beskriver en ny rapport "Är barn hot mot miljön?"om hur miljöbalken "fungerar i praktiken" som lär komma i veckan, men ger ingen närmare referens. Gudmundson tar upp några exempel, som ryckta ur sitt sammanhang kan få både miljöbalken och miljödomstolarna att verka fåniga.

Men det är naturligtvis inte barn som är miljöstörande. Oftast är det tvärtom barnen som utsätts för olika typer av störning från verksamheter som inte alltid ifrågasätts av vuxenvärlden. Men man kan väl ändå medge att skrik och stoj från lekplatser eller idrottsplatser kan vara störande för närboende och möjligt att pröva juridisk, må så vara enligt miljöbalken eller lokala ordningsstadgan.

Andra exempel är störning från t.ex. hästar och det finns exempel på djurhållare som fått avveckla verksamheten efter klagomål från närboende -- även i nytillkommande bebyggelse. Sådant är naturligtvis olyckligt och det borde inte behöva uppstå om kommunerna inte släpper fram detaljplaner där husen ligger alltför nära hästgårdar. Enskild styckebebyggelse är en sak, men alla ska kunna bo i nya bostadsområden.

Jag ser med spänning fram mot rapporten "Är barn hot mot miljön" och kommer att läsa den med stort intresse. Visst går det att raljera om miljöbalken och hur domstolarna tillämpar den. Vad man måste komma ihåg är att miljöbalken är övergripande och handlar om reglering av all möjlig miljöförstöring, allt från prövning av kraftigt miljöstörande verksamheter till sanitära olägenheter och allehanda störningsmoment i människors vardag.

Miljölagarna handlar inte bara om tjusiga saker som att sätta stopp för livsfarliga företeelser och rädda världen. De måste också hantera vardaglig småskurenhet och mer eller mindre tjuriga grannar som med rätt eller orätt retar sig på flagglinor som slår i vinden. Jag räknar med att återkomma i den här frågan.