Idag kom statistik från Trafikverket som visar på snabba minskningar av koldioxidutsläpp från nya personbilar i Sveriges län och kommuner. UNT refererar om hur utsläppen minskar på nationell nivå. De nya bilarna i Uppsala släpper ut 153 g/km. Det innebär att Uppsala är något bättre än riksgenomsnittet (154 g/km). Glädjande är dock att Uppsala faktiskt är bättre än Stockholms stad, som trots trängselavgifter och lite extra bonus för miljöbilar hamnar på utsläppsvärdet 158 g/km.
Även om förbättringen går sakta är det här glädjande siffror. I fullmäktigedebatten i måndags (se även Niclas Malmbergs blogg från den 26 april) försökte oppositionen göra gällande att växthusgasutsläppen ökar kraftigt i Uppsala och att det främst beror på en dramatisk ökning av trafikens utsläpp.
I verkligheten finns det inte någon statistik över utsläpp som är nedbruten på kommuner för 2008 och 2009. Uppgifterna i kommunens hållbarhetsbokslut grundade sig på osäkra uppskattningar.
Den nationella statistiken visar på en ökning från 2006 till 2007 men därefter har både 2008 och 2009 bjudit på minskade koldioxidutsläpp från vägtrafiken. Det är inte särskilt troligt att Uppsala kommun skiljer sig kraftigt från utvecklingen i riket.
I fullmäktigedebatten drev jag tesen att man inte kan dra för långtgående slutsatser av hållbarhetsbokslutets uppskattningar och att utsläppen troligen ligger på konstant nivå eller minskar. Men oppositionen hävdade styvnackat att det sker dramatiska ökningar i Uppsala. Intressant nog sa dock nybakade kommunalrådet Maria Gardfjell (MP) att "Urban Wästljung har rätt". Jag gillar att åtminstone någon miljöpartist håller en hederlig nivå i miljöfrågorna, när resten i den rödgröna koalitionen redan tycks ha drabbats av valfeber.
24 april 2010
Ny organisation löser inte planeringsproblemen i Uppsala
Det finns en vantro att de flesta problem kan lösas med en omorganisering. I UNT den 23 april rapporteras att Uppsala kommun inte är tillräckligt bra på samhällsplanering. Artikeln ger ett antal exempel på planprocesser som försenats eller helt gått i stå.
Jag håller med om att samhällsplaneringen borde fungera bättre. Framförallt är det den slutliga sammanvägningen av synpunkter och själva beslutsfattandet som behöver skärpas. Men för att få den effektivitet som krävs måste problem, lösningar och konsekvenser analyseras mycket grundligare än vad som gjorts i den utredning från kommunledningskontoret, som refereras i UNT och som nu sänts på remiss till nämnderna i Uppsala kommun.
Rapporten, som är ett tjänstemannaförslag utan politisk förankring, påstår troskyldigt och utan att ge några tydliga belägg för saken, att allt blivit så bra i andra kommuner som skapat stora "samhällsbyggnadsnämnder". Planeringschefen Carl-Johan Engströms budskap är att på det här sättet bevaras fler grönområden och den som är emot förslaget vill stoppa Uppsalas utveckling.
Jag menar tvärtom att det går att hitta effektiva sätt att arbeta och som fokuserar just på samhällsbyggnadsprocessen inom ramen för nuvarande organisation. Det var ju processen, inte organisationen som var problemet. Från demokratisk utgångspunkt är det helt fel att minska antalet förtroendevalda och samla sektorns alla politiker i en eller ett par nämnder. Den politiska debatten stryps och tjänstemännens inflytande ökar än mer på de förtroendevaldas bekostnad.
Från rent praktisk utgångspunkt är det också fel att slå sönder organisationer som börjar fungera allt bättre. Förslaget skapar bara oro bland tjänstemän och chefer. Det borde aldrig ha remitterats.
Jag håller med om att samhällsplaneringen borde fungera bättre. Framförallt är det den slutliga sammanvägningen av synpunkter och själva beslutsfattandet som behöver skärpas. Men för att få den effektivitet som krävs måste problem, lösningar och konsekvenser analyseras mycket grundligare än vad som gjorts i den utredning från kommunledningskontoret, som refereras i UNT och som nu sänts på remiss till nämnderna i Uppsala kommun.
Rapporten, som är ett tjänstemannaförslag utan politisk förankring, påstår troskyldigt och utan att ge några tydliga belägg för saken, att allt blivit så bra i andra kommuner som skapat stora "samhällsbyggnadsnämnder". Planeringschefen Carl-Johan Engströms budskap är att på det här sättet bevaras fler grönområden och den som är emot förslaget vill stoppa Uppsalas utveckling.
Jag menar tvärtom att det går att hitta effektiva sätt att arbeta och som fokuserar just på samhällsbyggnadsprocessen inom ramen för nuvarande organisation. Det var ju processen, inte organisationen som var problemet. Från demokratisk utgångspunkt är det helt fel att minska antalet förtroendevalda och samla sektorns alla politiker i en eller ett par nämnder. Den politiska debatten stryps och tjänstemännens inflytande ökar än mer på de förtroendevaldas bekostnad.
Från rent praktisk utgångspunkt är det också fel att slå sönder organisationer som börjar fungera allt bättre. Förslaget skapar bara oro bland tjänstemän och chefer. Det borde aldrig ha remitterats.
14 april 2010
Miljö- och hälsoskyddsnämnden överklagar Ärna-villkor
För snart ett år sedan yttrade sig MHN och Kommunfullmäktige i Uppsala om villkor för att tillåta civilflyg på Ärna. Då uttrycktes krav på bullerbegränsningar, öppettider för att undvika störningar nattetid och kontroll av luftföroreningar.
De skäl vi hade att tycka så då, gäller naturligtvis fortfarande. Länsstyrelsen gjorde en annan bedömning i tillståndsbeslutet. I det läget är det naturligt att värdera villkoren och begära en prövning i högre instans för att få avgjort vilken avvägning som är rimlig. Därför har nu majoriteten i Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutat överklaga ett antal villkor i tillståndsbeslutet. Oppositionen ville överklaga hela tillståndet.
Jag tror att det går att ha tätortsnära flygplatser om miljökraven är justa. Jag är inte emot flyget som sådant och en flygplats kan betyda mycket för regionens utveckling. Men jag värnar om miljö- och hälsoskydd för alla de uppsalabor som berörs av Ärna flygplats. Det ligger i Miljö- och hälsoskyddsnämndens uppdrag. Alla som bor nära en flygplats får tåla störningar. Det ligger nu på regeringen att avgöra hur omfattande störningarna får vara.
Det här beslutet har TV4 och ABC-nytt rapporterat om.
De skäl vi hade att tycka så då, gäller naturligtvis fortfarande. Länsstyrelsen gjorde en annan bedömning i tillståndsbeslutet. I det läget är det naturligt att värdera villkoren och begära en prövning i högre instans för att få avgjort vilken avvägning som är rimlig. Därför har nu majoriteten i Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutat överklaga ett antal villkor i tillståndsbeslutet. Oppositionen ville överklaga hela tillståndet.
Jag tror att det går att ha tätortsnära flygplatser om miljökraven är justa. Jag är inte emot flyget som sådant och en flygplats kan betyda mycket för regionens utveckling. Men jag värnar om miljö- och hälsoskydd för alla de uppsalabor som berörs av Ärna flygplats. Det ligger i Miljö- och hälsoskyddsnämndens uppdrag. Alla som bor nära en flygplats får tåla störningar. Det ligger nu på regeringen att avgöra hur omfattande störningarna får vara.
Det här beslutet har TV4 och ABC-nytt rapporterat om.
05 april 2010
Mer resurser till internationell jordbruksforskning
Så är jag då tillbaka i vardagen efter en härlig vecka i jämtlandsfjällen. Jag får säkert anledning att återkomma till skidåkningen och till tankar, möten och samtal man samlar på sig på leden, i vindskydd och fjällstugor.
Läser i dagens UNT en intressant debattartikel av SLU:s rektor och vicerektor om forskning kring global livsmedelsförsörjning. Det är en stor och viktig fråga som handlar både om mer forskning och om ökad effektivitet i jordbruket.
Till 2050 behöver matproduktionen öka med 70 procent. Det är helt nödvändigt att jobba med jordbruksutveckling i biståndet och bra att regeringen nu ökar resurserna till internationell jordbruksforskning.
Läser i dagens UNT en intressant debattartikel av SLU:s rektor och vicerektor om forskning kring global livsmedelsförsörjning. Det är en stor och viktig fråga som handlar både om mer forskning och om ökad effektivitet i jordbruket.
Till 2050 behöver matproduktionen öka med 70 procent. Det är helt nödvändigt att jobba med jordbruksutveckling i biståndet och bra att regeringen nu ökar resurserna till internationell jordbruksforskning.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
