Var på Vaksala torg på torgmöte idag med anledning av Folkpartiets partiråd. Men till följd av det urusla vädret var det inte mycket folk i rörelse i stan. Hur som helst trevligt att träffa en massa partivänner såväl från Uppsala som resten av landet, morsa på Jan Björklund, Hans Backman och Olle Schmidt. Fick även tillfälle till ett intressant samtal med Carl B Hamilton om miljövärdering av el och svensk kontra europeisk elmix. Men som sagt, det var mest folkpartister där och just inga blockbytare eller andra proselyter att vinna.
Så jag for hem till Funbo och gick på fotboll i stället -- mer publik på Vargspåret än på Vaksala torg. Division 5 Östra Uppland är inte fy skam och när UNT håller sig med egen blogg om Division 5 kan väl jag göra det också. Funbo IF tog emot Riala GoIF och vann rättvist med 2-1. Ett glädjande resultat. Efter en urusel försäsong och skraltig inledning på serien börjar det se allt stabilare ut. Oavgjort mot Roslagsbro och seger mot Riala, båda förväntade topplag inger hopp. Den verkliga värdemätaren kommer om en vecka mot serieledande Uppsala Kurd.
29 maj 2010
27 maj 2010
Mer om miljöfarliga barn
Nej barn hotar inte miljön och lagtillämpning kan stundom bli tramsig, men inte så tramsig som en rapport från Svenskt Näringsliv om miljöbalken. Klicka här för att komma till rapporten.
Jag kommenterade de miljöfarliga barnen den 16 maj och nu sedan jag haft tillfälle att läsa hela rapporten kvarstår mina synpunkter. Svenskt Näringsliv borde ha skrivit om byråkratiska miljömyndigheter och tvetydiga lagtolkningar i frågor som verkligen berör näringslivet. Det hade varit trovärdigare och mer konstruktivt.
Miljölagar och andra lagar kan alltid förbättras och myndigheter kan effektivisera sitt arbete. Men lagen måste gå att tillämpa i alla möjliga situationer. Svenskt miljöarbete kännetecknas inte av rättsosäkerhet och slöseri med resurser, som rapporten påstår.
Rapporten gör bland annat stort väsen av klagomål mot placeringen av en fotbollsplan därför att ljudet från lek och spontanidrottande skulle vara störande. När miljödomstolen gör den helt rimliga bedömningen att avslå överklagan skruvar rapportförfattaren ändå till det och kritiserar miljödomstolen för att den överväger om oljud från en fotbollsplan kan vara en olägenhet för människors hälsa. Och sedan heter det att "när barns lek definieras som miljöfarlig har gränsen passerats för det parodiska". Men vad är problemet? Miljödomstolen kom ju fram till att leken inte var en miljöfara.
Jag delar synen att vi måste få en mer realistisk syn på miljöarbetet och göra prioriteringar. Jag hoppas också att vi slipper oändliga processer mellan tvistande grannar som använder miljöbalken, eller för all del andra lagar, som slagträ. Rapporten från Svenskt Näringsliv skulle ha kunnat belysa viktiga frågor, men genom det tramsiga upplägget blir det svårt att ta den på allvar.
Jag kommenterade de miljöfarliga barnen den 16 maj och nu sedan jag haft tillfälle att läsa hela rapporten kvarstår mina synpunkter. Svenskt Näringsliv borde ha skrivit om byråkratiska miljömyndigheter och tvetydiga lagtolkningar i frågor som verkligen berör näringslivet. Det hade varit trovärdigare och mer konstruktivt.
Miljölagar och andra lagar kan alltid förbättras och myndigheter kan effektivisera sitt arbete. Men lagen måste gå att tillämpa i alla möjliga situationer. Svenskt miljöarbete kännetecknas inte av rättsosäkerhet och slöseri med resurser, som rapporten påstår.
Rapporten gör bland annat stort väsen av klagomål mot placeringen av en fotbollsplan därför att ljudet från lek och spontanidrottande skulle vara störande. När miljödomstolen gör den helt rimliga bedömningen att avslå överklagan skruvar rapportförfattaren ändå till det och kritiserar miljödomstolen för att den överväger om oljud från en fotbollsplan kan vara en olägenhet för människors hälsa. Och sedan heter det att "när barns lek definieras som miljöfarlig har gränsen passerats för det parodiska". Men vad är problemet? Miljödomstolen kom ju fram till att leken inte var en miljöfara.
Jag delar synen att vi måste få en mer realistisk syn på miljöarbetet och göra prioriteringar. Jag hoppas också att vi slipper oändliga processer mellan tvistande grannar som använder miljöbalken, eller för all del andra lagar, som slagträ. Rapporten från Svenskt Näringsliv skulle ha kunnat belysa viktiga frågor, men genom det tramsiga upplägget blir det svårt att ta den på allvar.
26 maj 2010
Etanol och biogas minskar klimatgasutsläppp
Så kom då ännu en forskarrapport om livscykelanalyser för biobränslen som utfaller till stark fördel för etanol och biogas. Utsläppen av växthusgaser är 65-140 procent lägre än utsläppen från fossila drivmedel. Bland andra SvD och Upsala Nya Tidning skriver och själva rapporten finner man här.
Redan i fredags skrev Håkan Matson en mycket läsvärd krönika i Dagens Industris weekendbilaga (och nätupplaga) där han hävdar att det kan vara ett dyrt misstag att skrota satsningar på etanol.
Jag är en förespråkare av biodrivmedel. Det förekommer ständigt mer eller mindre spektakulära försök att döma ut dem, men all sansad vetenskaplig forskning visar gång på gång att med rätt tillverkningsmetoder och användning fungerar de utmärkt som energi till fordon och klimatåtgärd.
Energigrödor upptar ca 1 procent av arealen. Mänskligheten odlar kaffe och te eller spelar golf på betydligt större ytor än det.
Odlingsmarken kommer att räcka både till mat och energi (och kaffe med för den delen). Jordbrukets avkastning kan öka rejält globalt sett och det finns dessutom stora arealer jordbruksmark som inte odlas idag.
Det ska bli intressant att se hur lång tid det tar innan "biodrivmedelsförnekarna" återkommer med argument som redan förkastats åtskilliga gånger och hävdar att etanol och andra biobränslen orsakar massvält och släpper ut mer koldioxid än bensin. På det viset påminner de inte så lite om "klimatförnekarna".
Redan i fredags skrev Håkan Matson en mycket läsvärd krönika i Dagens Industris weekendbilaga (och nätupplaga) där han hävdar att det kan vara ett dyrt misstag att skrota satsningar på etanol.
Jag är en förespråkare av biodrivmedel. Det förekommer ständigt mer eller mindre spektakulära försök att döma ut dem, men all sansad vetenskaplig forskning visar gång på gång att med rätt tillverkningsmetoder och användning fungerar de utmärkt som energi till fordon och klimatåtgärd.
Energigrödor upptar ca 1 procent av arealen. Mänskligheten odlar kaffe och te eller spelar golf på betydligt större ytor än det.
Odlingsmarken kommer att räcka både till mat och energi (och kaffe med för den delen). Jordbrukets avkastning kan öka rejält globalt sett och det finns dessutom stora arealer jordbruksmark som inte odlas idag.
Det ska bli intressant att se hur lång tid det tar innan "biodrivmedelsförnekarna" återkommer med argument som redan förkastats åtskilliga gånger och hävdar att etanol och andra biobränslen orsakar massvält och släpper ut mer koldioxid än bensin. På det viset påminner de inte så lite om "klimatförnekarna".
17 maj 2010
Miljöbalken - flipp eller flopp?
Hemkommen från en sväng till Tåsjödalen och vilda skogen (tyvärr inga björnar) samt en strandpromenad på det som i vår tid för det mesta är sjöbotten och bidrar till välståndet läser jag ett ledarstick av Per Gudmundson i SvD om att barn kan vara miljöfaror enligt miljöbalken.
Ledarsticket beskriver en ny rapport "Är barn hot mot miljön?"om hur miljöbalken "fungerar i praktiken" som lär komma i veckan, men ger ingen närmare referens. Gudmundson tar upp några exempel, som ryckta ur sitt sammanhang kan få både miljöbalken och miljödomstolarna att verka fåniga.
Men det är naturligtvis inte barn som är miljöstörande. Oftast är det tvärtom barnen som utsätts för olika typer av störning från verksamheter som inte alltid ifrågasätts av vuxenvärlden. Men man kan väl ändå medge att skrik och stoj från lekplatser eller idrottsplatser kan vara störande för närboende och möjligt att pröva juridisk, må så vara enligt miljöbalken eller lokala ordningsstadgan.
Andra exempel är störning från t.ex. hästar och det finns exempel på djurhållare som fått avveckla verksamheten efter klagomål från närboende -- även i nytillkommande bebyggelse. Sådant är naturligtvis olyckligt och det borde inte behöva uppstå om kommunerna inte släpper fram detaljplaner där husen ligger alltför nära hästgårdar. Enskild styckebebyggelse är en sak, men alla ska kunna bo i nya bostadsområden.
Jag ser med spänning fram mot rapporten "Är barn hot mot miljön" och kommer att läsa den med stort intresse. Visst går det att raljera om miljöbalken och hur domstolarna tillämpar den. Vad man måste komma ihåg är att miljöbalken är övergripande och handlar om reglering av all möjlig miljöförstöring, allt från prövning av kraftigt miljöstörande verksamheter till sanitära olägenheter och allehanda störningsmoment i människors vardag.
Miljölagarna handlar inte bara om tjusiga saker som att sätta stopp för livsfarliga företeelser och rädda världen. De måste också hantera vardaglig småskurenhet och mer eller mindre tjuriga grannar som med rätt eller orätt retar sig på flagglinor som slår i vinden. Jag räknar med att återkomma i den här frågan.
Ledarsticket beskriver en ny rapport "Är barn hot mot miljön?"om hur miljöbalken "fungerar i praktiken" som lär komma i veckan, men ger ingen närmare referens. Gudmundson tar upp några exempel, som ryckta ur sitt sammanhang kan få både miljöbalken och miljödomstolarna att verka fåniga.
Men det är naturligtvis inte barn som är miljöstörande. Oftast är det tvärtom barnen som utsätts för olika typer av störning från verksamheter som inte alltid ifrågasätts av vuxenvärlden. Men man kan väl ändå medge att skrik och stoj från lekplatser eller idrottsplatser kan vara störande för närboende och möjligt att pröva juridisk, må så vara enligt miljöbalken eller lokala ordningsstadgan.
Andra exempel är störning från t.ex. hästar och det finns exempel på djurhållare som fått avveckla verksamheten efter klagomål från närboende -- även i nytillkommande bebyggelse. Sådant är naturligtvis olyckligt och det borde inte behöva uppstå om kommunerna inte släpper fram detaljplaner där husen ligger alltför nära hästgårdar. Enskild styckebebyggelse är en sak, men alla ska kunna bo i nya bostadsområden.
Jag ser med spänning fram mot rapporten "Är barn hot mot miljön" och kommer att läsa den med stort intresse. Visst går det att raljera om miljöbalken och hur domstolarna tillämpar den. Vad man måste komma ihåg är att miljöbalken är övergripande och handlar om reglering av all möjlig miljöförstöring, allt från prövning av kraftigt miljöstörande verksamheter till sanitära olägenheter och allehanda störningsmoment i människors vardag.
Miljölagarna handlar inte bara om tjusiga saker som att sätta stopp för livsfarliga företeelser och rädda världen. De måste också hantera vardaglig småskurenhet och mer eller mindre tjuriga grannar som med rätt eller orätt retar sig på flagglinor som slår i vinden. Jag räknar med att återkomma i den här frågan.
06 maj 2010
Fördel regeringen
Expressen rapporterar att regeringspartierna nu har majoritet i väljaropinionen enligt en mätning av Demoskop. Den snabba omkastningen är anmärkningsvärd med tanke på det massiva övertag oppositionen haft under längre tid och att den sortens övertag historiskt sett brukar betyda valvinst.
Nu brukar jag inte hetsa upp mig särskilt mycket över opinionsmätningar. det finns många skäl till att de kan vara missvisande. Jag antar att vi får se flera kast fram och tillbaka under sommaren. Det är ändå på valdagen det gäller. Opinionsmätningar sker med ett begränsat antal tillfrågade och utan en ordentlig valrörelse där de viktiga frågorna ställts på sin spets.
Visserligen genomfördes mätningen när de rödgröna presenterade sitt budgetalternativ och man kan väl ändå påstå att de tillfrågade har förkastat oppositionens alternativ. Eller som Marie Söderqvist uttrycker det: Väljarna har genomskådat framförallt socialdemokraternas taktik att totalsåga regeringens politik, men sedan ändå ha med det mesta i sitt eget förslag.
Hur som helst gäller det att ha is i magen och lita mer på bärkraften i regeringens politik än på flyktiga opinionsmätningar. Lotta Gröning varnar de rödgröna för att gå in i valrörelsen som bidragsgivare medan alliansen tar hand om ansvaret för jobben. Men det är exakt det som håller på att ske med det budgetalternativ som oppositionspartierna lagt fram och den retorik de utvecklat.
De rödgrönas försök att monopolisera begreppet rättvisa har inte fallit väl ut. Det handlar om så mycket mer än att sprätta ut en massa små bidrag till allt och alla och att höja skatten för ett mindre antal höginkomsttagare. Även i rättvisepolitiken är det fördel Alliansen!
Nu brukar jag inte hetsa upp mig särskilt mycket över opinionsmätningar. det finns många skäl till att de kan vara missvisande. Jag antar att vi får se flera kast fram och tillbaka under sommaren. Det är ändå på valdagen det gäller. Opinionsmätningar sker med ett begränsat antal tillfrågade och utan en ordentlig valrörelse där de viktiga frågorna ställts på sin spets.
Visserligen genomfördes mätningen när de rödgröna presenterade sitt budgetalternativ och man kan väl ändå påstå att de tillfrågade har förkastat oppositionens alternativ. Eller som Marie Söderqvist uttrycker det: Väljarna har genomskådat framförallt socialdemokraternas taktik att totalsåga regeringens politik, men sedan ändå ha med det mesta i sitt eget förslag.
Hur som helst gäller det att ha is i magen och lita mer på bärkraften i regeringens politik än på flyktiga opinionsmätningar. Lotta Gröning varnar de rödgröna för att gå in i valrörelsen som bidragsgivare medan alliansen tar hand om ansvaret för jobben. Men det är exakt det som håller på att ske med det budgetalternativ som oppositionspartierna lagt fram och den retorik de utvecklat.
De rödgrönas försök att monopolisera begreppet rättvisa har inte fallit väl ut. Det handlar om så mycket mer än att sprätta ut en massa små bidrag till allt och alla och att höja skatten för ett mindre antal höginkomsttagare. Även i rättvisepolitiken är det fördel Alliansen!
05 maj 2010
Ny bok om klimatfrågan
Jag vill puffa för en bok som skrivits av min vän Patrik Thärnå. Den heter "Kolbrytarnas dilemma" och handlar om klimatfrågan.
Boken beskriver i stora drag sambandet mellan mänskliga aktiviteter, naturresurser och klimat, de bakomliggande ekonomiska faktorerna samt vad den senaste klimatforskningen egentligen betyder. På mindre än 80 sidor A5 presenteras på vanlig svenska fakta i ett sammanhang som gör att även den som inte har några förkunskaper kommer lägga ifrån sig boken med en känsla av att något måste göras.
Boken beskriver i stora drag sambandet mellan mänskliga aktiviteter, naturresurser och klimat, de bakomliggande ekonomiska faktorerna samt vad den senaste klimatforskningen egentligen betyder. På mindre än 80 sidor A5 presenteras på vanlig svenska fakta i ett sammanhang som gör att även den som inte har några förkunskaper kommer lägga ifrån sig boken med en känsla av att något måste göras.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
